Dålig affär för Nacka att sälja skolor & äldreboenden till Rikshem
2014 sålde Nacka skolor & äldreboenden för 1,8 miljarder till Rikshem. Nackalistan anser att det är en dålig affär att sälja ut välfärdsfastigheter för att sen hyra tillbaka dem.
Det blir billigare för Nacka till en början, men dyrare på sikt när hyrorna stiger med konsumentprisindex (KPI) och kostnaderna skyfflas dessutom över på framtida nackabor. Det kommer att påverka framtida nackabors ekonomi och möjlighet att ha en god välfärd!
Kommunen betalar höga räntor
Det stämmer inte heller att kommunen sluppit betala höga räntor och därför kan sänka skatten. Räntekostnaderna är inbakade hyrorna som vi nu betalar till Rikshem plus deras avkastning.
Kommuner lånar dessutom alltid billigare än privata aktörer. Därför är det svårt att se att det här är bra ekonomi för nackaborna.
Dålig sits när hyror ska förhandlas med Rikshem
Många andra kommuner har redan insett detta. Vissa köper nu tillbaka de fastigheter de tidigare sålde ut.
När hyresavtalen med Rikshem löper ut, efter en 10–25 år, då äger kommunen ingenting. Hur gör vi då när Rikshem eller Hemsö vill höja hyran men vi saknar alternativa lokaler för våra skolbarn och våra gamla? Vilken förhandlingssituation sitter kommunen i då?
Skulder döljs i balansräkningen
De långa hyresavtal som kommunen tecknat med Rikshem är så kallad finansiell leasing.
Idag redovisar inte kommunen denna skuld i kommunens balansräkning, vilket strider mot god redovisningssed.
När Nacka kommun börjar redovisa finansiell leasing som en skuld i balansräkningen kommer kommunens reella skuldsättning att synliggöras.
Nacka lånar lite idag
Nacka kommun lånar relativt lite idag. I snitt, lånar kommunkoncernerna i Sverige knappt 78.000 kronor per invånare 2022. Trollhättan, Norrköping och Linköping lånade 142000 kronor, 112000 kronor respektive 117000 kronor per invånare.
Skuldsättning här i Nacka kommer (…) vara relativt låg, bara 30000 kronor per nackabo.
Kristina Granlund, ledamot Nackalistan
Skuldsättning här i Nacka kommer öka något under 2024 men kommer ända vara relativt låg, bara 30000 kronor per nackabo. Om vi i Nacka lånar till att investera i ett nutida och framtida behov, t.ex. skolor och äldreboenden, är det en investering.
En kommun som lånar mycket har ju inte bara stora lån utan också stora tillgångar i balansräkningen, i tex fastigheter. Skuldnivån måste ju sättas i relation till en kommuns tillgångar.
Låg kvalité på beslutsunderlag
Något annat som är allvarligt, och som vi i Nackalistan påpekar gång på gång, är kvalitén på beslutsunderlag samt vikten av att alla politiker (även oppositionen) får ta del av dessa i god tid. Inte minst när det gäller större försäljningar och investeringar.
Undermåliga beslutsunderlag och ont om tid leder ofta till felaktiga beslut. I beslutsunderlagen saknades
- analys av nettokostnadseffekt
- värderingsunderlag per objekt
- värdering av tillkommande byggrätter
- risk- och konsekvensanalys.
Utifrån beslutsunderlagen var det därmed inte möjligt att avgöra om det var en bra eller dålig affär för kommunen, varför Nackalistan röstade nej och reserverade sig emot affären med Rikshem i december 2014.
Nackabor informerades inte i valrörelsen
Delar av de styrande partierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet fick information om den pågående affären redan 2013.
Under 2014 då förhandlingarna mellan kommunens styre och Rikshem ägde rum, pågick även en valrörelse med kommunalval i september 2014. Under valrörelsen omnämnde inte Alliansen i Nacka den planerade försäljningen av välfärdsfastigheter med ett enda ord.
Varken deras egna väljare, Nackas övriga invånare eller oppositionen fick kännedom om denna affär förrän först efter valet (i november 2014).
Affären på 1,8 miljarder kronor är en av de största affärer kommunen någonsin gjort. När Nackas invånare gick till valurnorna 2014 borde de fått chans att tycka till om de ville sälja ut kommunens tillgångar eller inte.