ProAstri verksamhetsanalys | Nacka kommun

Nyligen fick Nacka kommuns oppositionspolitiker information om ProAstris verksamhetsanalys av kommunens stadsutvecklingsprojekt. Den följer på revisionsrapporter från Ernst & Young (läs förstudien) och KPMG (läs sammanfattning). Alla tre företagen har granskat de stora stadsutvecklingsprojekten i Nacka kommun och framför tung kritik om hur Nacka kommun och det moderatledda styret har hanterat de olika projekten. Främst de båda miljardprojekten Upphöjd Saltsjöbana och Mötesplats Nacka, men även projekt som Kyrkviksparken och Stadshusparken. Kritik som är genomgående i alla tre rapporterna är:

• Bristfällig kostnadsstyrning och uppföljning.
• Otydligt ansvar.
• Bristande kompetens.
• Bristande underlag

Nackalistan har de senaste åren regelbundet lyft dessa brister och kritiserat det moderatledda styrets nonchalanta hantering av våra skattemedel och våra gemensamma tillgångar.

Minst 837 miljoner kronor av våra gemensamma tillgångar har nu slukats upp av stoppade och bromsade projekt. Det är en enorm summa som hade kunnat göra stor skillnad inom Nacka kommuns kärnverksamheter som skolan och äldreomsorgen. Det hade med säkerhet även räckt till att stötta både kultur- och idrottsprojekt runt om i kommunen.

ProAstri-rapporten visar tydligt att organisationen i Stadshuset varken har haft processer, kompetens eller rätt resurser för att klara av att hantera den volym och den komplexitet på projekt som följde av tunnelbaneavtalets byggkrav. Dåligt ledarskap och bristfällig beställarkompetens inom stadsbygget har lett fram till den situation som nu har uppstått. För att bryta den kultur av självgodhet som Nackamoderaterna byggt upp under 50 års tid behövs förändring. Nacka behöver en ny politisk ledning.

ProAstris verksamhetsanalys finns för nedladdning här:

Nackalistans Mikael Carlsson uttalar sig om ProAstri-rapporten i Mitti Nacka.

Sammanfattning av ProAstris verksamhetsanalys

Tunnelbaneavtalet och dess konsekvenser

Tunnelbaneavtalet från 2014 ledde till en enorm ökning av projekt, allt från mindre projekt, till gigantiska miljardprojekt. Kunskapen att driva projekt av den digniteten fanns inte inom kommunen vid den här tiden. Organisationen saknade struktur, styrning och riskanalys. Den hade varken processer, kompetens eller rätt resurser för att klara av att hantera den volym och komplexitet på projekt som blev följden av tunnelbaneavtalet. Anläggningsenheten har brottats med kompetensbrist, hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera rätt personer. Enheten har också påverkats av bristande beställarkompetens inom Trafik och fastighet.

Gamla, optimistiska kalkyler, bristande dokumentation och otillräcklig kompetens inom projektredovisning och uppföljning har lett till omfattande kostnadsökningar och förseningar. Felen som gjordes i kalkylerna för 5 – 10 år sedan har blivit allt tydligare de senaste åren.

De omfattande kostnadsökningarna har lett till en förtroendekris mellan politiker och tjänstepersoner. Politikerna upplever att de får information för sent och ställs inför fullbordat faktum. Samtidigt upplever tjänstepersonerna att de får otydliga beställningar från politikerna och att det saknas utrymme för diskussion om vägval, konsekvenser och risker.En förbättrad kommunikation och transparens mellan politiker och tjänstepersoner är avgörande.

Bakomliggande orsaker till de stora kostnadsökningarna

Stadsutvecklingsprojekten i Nacka kommun har upplevt omfattande kostnadsöverskridningar, särskilt efter tunnelbaneavtalet 2014 som innebar en kraftig ökning av projektens antal och storlek. Flera faktorer har bidragit till dessa överskridningar.

Bristande kompetens och organisation

• Vid bildandet av Bygg- och anläggningsenheten 2015 fanns ingen erfarenhet inom Nacka kommun av att hantera projekt av den storlek och komplexitet som tunnelbaneavtalet medförde. Denna brist på erfarenhet ledde till orealistiska kalkyler och bristande förståelse för komplexiteten i stora projekt.
• Kalkylerna var för optimistiska, delvis på grund av bristande kompetens inom kostnadsberäkning. Först 2021 började Anläggningsenheten arbeta med kalkyler på ett mer professionellt sätt.
• Orealistiska underlag. Politiker behöver realistiska underlag för att kunna fatta välgrundade beslut.
• Riskbedömningar och kringkostnader, som exempelvis trafikomläggningar, beaktades inte tillräckligt i kalkylerna.
• Organisationen var inte rustad för att hantera stora projekt. Den tidigare kulturen av decentraliserat beslutsfattande fungerade inte längre effektivt i den nya situationen.
• Dokumentationen i projekten var bristfällig, vilket försvårade uppföljning och insyn för nya medarbetare.
• Det saknades kompetens inom projektredovisning och projektuppföljning samt systemstöd för att hantera detta.

Rekryteringssvårigheter

• Stockholmsregionens heta infrastrukturmarknad ledde till hård konkurrens om kompetens, vilket gjorde det svårt att rekrytera rätt personal.
• Kommunen tvingades anlita mindre lämpade konsulter som saknade spetskompetens.
• Kommunens anställningsstopp förvärrade situationen.

Kommunikationsproblem

• Det fanns ett glapp i informationsutbytet mellan tjänstepersoner och politiker.
• Politikerna fick information om kostnadsökningar och förseningar för sent.
• Tjänstepersonerna upplevde att de fick otydliga beställningar från politikerna och att det saknades utrymme för diskussion om vägval, konsekvenser och risker.

Styrning och uppföljning

• Bristande systemstöd för projektledning och uppföljning. Ekonomisystemet var anpassat för driftsekonomi och inte för stora projekt.
• Det har saknats kompetens inom projektredovisning och projektuppföljning.
• Avsaknad av en övergripande helhetsbild, styrning och riskanalys för kommunens stadsutveckling.
• Stor omsättning på chefer inom stadsutveckling har påverkat kontinuiteten och ledningen av arbetet med styrning och uppföljning.
• För att skapa en sundare kultur och bättre rutiner krävs en förändring i ledarskapskulturen och att gamla invanda mönster bryts. Det är viktigt att cheferna känner att de har ledningens stöd i ryggen. Stöd till både gamla och nya chefer, med tydliga mandat, är viktigt för att skapa en stabil och välfungerande organisation.

Otydligt ansvar

• Anläggningsenheten har haft brist på beställarkompetens, ett ansvar som i huvudsak vilade på den tidigare enhetschefen. När enhetschefen lämnade verksamheten förlorade enheten mycket av sin kompetens inom detta område.
• Oklarheter kring beställarkompetens och projektägarskap inom Trafik och fastighet har lett till problem.

Kostnadsöverskridningarna i Nacka kommuns stadsutvecklingsprojekt beror på en komplex samverkan av faktorer. Bristande kompetens, rekryteringssvårigheter, kommunikationsproblem och brister i styrning och uppföljning har alla spelat en roll. Nacka kommun behöver förbättra samarbetet mellan politiker och tjänstepersoner genom att fokusera på transparens, kommunikation och förtroende. En tydlig ansvarsfördelning, realistiska beslutsunderlag och en öppen dialog är viktiga steg i rätt riktning.